News & Events

Framtidens lyktstolpe riktar ljuset på medborgarna


Föreställ dig en gatlykta som inte bara lyser upp vägen genom parken utan också är uppkopplad och håller dig sällskap hela vägen hem. I Spånga-Tensta lanseras snart framtidens lyktstolpe som del av stadens strategi att göra Stockholm till en smart och uppkopplad stad. Målet är att sätta medborgarnas behov i centrum.

I höst inleds bygget av en helt ny sorts utomhusbelysning i Stockholm. Området Spånga-Tensta har valts ut som pilotområde och satsningen är en del av stadens strategi för att göra Stockholm till en smart och uppkopplad stad. Park- och gatubelysningen i området kommer att bytas ut mot ledlampor, både billigare och mer miljövänligt. Men den stora nyheten är att lyktstolparna kommer att vara uppkopplade, berättar Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad. 

– Vi byter ut stolpar och sätter in ny armatur med ledbelysning, våra lyktstolpar kommer dessutom att vara utrustade med sensorer för närvarostyrning och ha enheter för datainsamling och i förlängningen användas för fjärrstyrning och för ett bättre underhåll av belysningsanläggningen, säger hon. 

Maria Holm själv har en bakgrund inom research through design och human computer interaction på forskningsinstitutet RISE och kommer närmast från rollen som vice centrumföreståndare vid Vinnovas Mobile Life Centre i Kista. Där arbetade hon bland annat med att ta fram konceptet bakom visionen om Stockholm som världens smartaste stad. 

– Konceptet handlar om att skapa förståelse kring ett framtida scenario, vad blir implikationerna politiskt, ekonomiskt och socialt om världen är smart och uppkopplad, säger hon.  

25 år gammal teknik blir high tech
De nya lyktstolparna, som ska vara på plats våren 2020, är utrustade med sensorer som läser av ljusnivåerna utomhus och kan regleras lokalt. Det innebär att ljuseffekten kan sänkas när det är få människor i området och ökar automatiskt av folk i rörelse. 

Möjligheten att justera ljuseffekten efter behov spar både pengar och minskar ljusföroreningar i staden. Idag regleras all gatubelysning med ett 25 år gammalt system där ljuset slås på och av enligt ett schema och alltid till maximal effekt efter mörkrets inbrott. Det medför att stora mängder energi förbrukas i onödan.

Maria Holm vid prototyp av framtidens lyktstolpe

– Att gatubelysningen går att dimra och att ljuseffekten ökas vid behov istället tror jag människor kommer att uppskatta, säger Maria Holm och fortsätter med att måla upp bilden av ett Stockholm upplyst av ett mjukt varmt ljus.
– Om vi drar ned effekten till 60-70 procent och tittar på ett satellitfoto över vår del av världen skulle det vara ganska coolt att se hur ljuseffekten över Stockholm är dimrad. 

Möjligheten att justera ljuseffekten efter behov spar både pengar och minskar ljusföroreningar i staden. Idag regleras all gatubelysning med ett 25 år gammalt system där ljuset slås på och av enligt ett schema och alltid till maximal effekt efter mörkrets inbrott. Det medför att stora mängder energi förbrukas i onödan.
Att gatubelysningen går att dimra och att ljuseffekten ökas vid behov istället tror jag människor kommer att uppskatta, säger Maria Holm och fortsätter med att måla upp bilden av ett Stockholm upplyst av ett mjukt varmt ljus.
– Om vi drar ned effekten till 60-70 procent och tittar på ett satellitfoto över vår del av världen skulle det vara ganska coolt att se hur ljuseffekten över Stockholm är dimrad. 

Först människan – sen tekniken
Projektet Smart belysning i Spånga-Tensta är ett av fem innovationsprojekt som ska realisera visionen 2040 om ett hållbart Stockholm för alla, med ambitionen att bli världens smartaste stad. Utmaningen är att växa hållbart. År 2040 förväntas vi vara 1,3 miljoner invånare, och ska vi lyckas göra huvudstaden till en smart och uppkopplad stad för alla dess invånare måste människan vara i centrum, menar Maria Holm.
– Vi måste vända på steken och titta på människan först och tekniken sen, och det här har varit en stor utmaning för staden och det sätt vi är vana att arbeta.

För att nå sina högt satta mål om en hållbar utveckling arbetar stadens förvaltning med upphandling och inköp som ett strategiskt verktyg. Stockholms stad köper entreprenader, varor och tjänster för närmare 32 miljarder kronor per år. Att planera för framtidens gatubelysning gör upphandlingsförfarandet mer komplext. Det innebär att staden behöver upphandla hittills okända lösningar för att möta framtida behov, med andra ord upphandla varor och tjänster som ännu inte finns på marknaden.  

På stadsledningskontoret anlitade man Openlab och designbyrån Mobiento för att med hjälp av design thinking förvandla visionen om en uppkopplad stad till en konkret plan.
– I projektet förstod vi att vi utöver marknadsanalys och omvärldsanalys behövde göra en behovsanalys och arbeta mycket mer användarcentrerat. I det arbetet har design thinking varit en väldigt bra och applicerbar metod för att säkerställa att vi just utgår från invånarna och deras behov, förklarar Maria Holm.

Kreativ marknadsdialog ger fler insikter 
Genom Openlab fick Maria Holm och hennes projektkollega Björn Lindelöf, som är belysningsingenjör på Stockholms stads Trafikkontor, möjlighet att fördjupa sig i design thinking som metod för samhällsinnovation. 

– Vi gick introkursen i design thinking på Openlab för att ta reda på hur vi konkret behövde arbeta för att utgå från människorna i staden när vi planerade för en smart och uppkopplad belysning, säger Maria Holm.

Första workshopen arrangerades hösten 2018 tillsammans med aktörer som ÅF, Sweco och Trafikkontorets entreprenör. Därefter utvidgades samarbetet till att omfatta en bredare grupp kompetenser genom Frontrunners for Sustainable Innovation, ett EU-projekt som arbetar för att fler innovationsinriktade upphandlingar genomförs i Stockholm. Projektet, som drivs av Openlab med partners, syftar till att ta fler innovationer till marknaden genom att stödja små och medelstora företag i upphandlingsprocessen. 

– Workshopen med Frontrunners och Openlab blev väldigt bra då det var riktat också till små och medelstora företag. Det gjorde att vi kunde bjuda in fler potentiella intressenter som industridesigners, en landskapsarkitekt, företag som tillverkar lyktstolpar och belysningsföretag, säger Maria Holm och tillägger: 
– Det var många bra perspektiv som kom till ytan under dessa samtal där vi blickade långt fram i tiden kring spännande framtida tjänster.

Deltagare  i kreativ marknadsdialog testar design thinking

Tech Tensta och masterstudenter visar vägen
Att ersätta gatubelysningen i staden med nya lyktstolpar är en investering som ska hålla 20, 30 kanske 40 år och kräver visst mått av planering för framtiden. Stockholms stad tog därför rygg på nästa generation och bjöd in ungdomar från Tensta Tech i utvecklingsarbetet av framtidens lyktstolpe. Initiativet genomfördes tillsammans med studenter från Openlabs masterkurs Utmaningar för den växande staden som inom ramen för kursuppdraget arbetade med att ta fram förslag på lösningar för framtidens lyktstolpe. 

I ungdomarnas skapelser fanns många kreativa idéer kring uppkopplade tjänster, bland annat delad data kring film- och ljudupptagning vilket är något staden tittat vidare på.
– En armatur kan ha flera olika sensorer för datainsamling och delad information, men det här är inte okomplicerade frågor då övervakning av olika slag inverkar på människors integritet. Istället för traditionell övervakning kan man med ny teknik välja att dela data endast vid behov. Maria Holm utvecklar: 

– Om du känner dig otrygg skulle du t ex själv kunna välja att dela data och be om övervakning och ha polisen uppkopplad så att de kan se dig när du går genom parken. Du får sällskap hem och när du kommer fram kopplar du bort övervakningen. 

Juridiska riktlinjer vs kreativ process
Möjligheterna med den nya tekniken är många. Utmaningen för staden är att innovationsarbetet till stor del styrs av juridiska riktlinjer kring offentlig upphandling.
Juridiska incitament är en del av utmaningen, tidsramen en annan då offentliga upphandling medför långa löptider och utgör 65-70 procent av projekttiden.
– Det blir som en tvärnit för den kreativa processen när vi går in i upphandlingsfasen för då måste vi ha kommit fram till vad vi ska beställa med detaljerade beskrivningar kring tekniska krav och önskemål, säger Maria Holm och fortsätter:

Maria Holm vid rollup om Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad

– Hade vi varit ett vanligt företag hade vi jobbat med den iterativa processen löpande i ett halvår istället för tre månader. Det är ju så metoden design thinking fungerar; först workshoppar man och tar in olika perspektiv och tar sedan fram en prototyp för att testa och utifrån dessa insikter göra om processen och ta fram en ny prototyp och testa den vidare. 

I praktiken innebär upphandlingsförfarandet ett avbrott i innovationsprocessen enligt design thinking-metodiken. Frågan är hur staden ska göra för att hitta balansen mellan den kreativa och den juridiska processen i utvecklingsarbetet. Enligt Maria Holm och projektteamet bakom Smart och uppkopplad stad finns lärdomar att dra från samarbetet med Frontrunners och Openlab. 

– Det här samarbetet har varit ett bra sätt för oss att nå ut bredare än att bara utgå från vad marknaden erbjuder och skriva rätt kravspecifikation.

Spånga-Tensta är stadens prototyp
Nästa steg blir att utvärdera själva prototypen som i projektet utgörs av implementeringen av den nya utomhusbelysningen i Spånga-Tensta. Pilotprojektet håller på till september 2020. 

– Då vi ska ha en rapport klar och utvärdera resultatet. Blev det snyggt, funkar det som vi hade tänkt oss och vad säger invånarna?, säger Maria Holm. 
Tanken är att dra lärdomar från piloten och utveckla konceptet ytterligare innan implementeringen av smart och uppkopplad belysning rullar vidare i resten av staden.
– När lyktstolpen väl finns på plats med ström och uppkoppling får vi se vilka andra användningsområden som kan komma att bli aktuella. Den viktigaste responsen är från medborgarna själva och hur väl insatsen möter deras behov, avrundar Maria Holm. 

Porträttbild, Maria Holm

LÄS MER!

Vill du veta mer om våra kurser i design thinking, läs mer här:
>> Openlabs kurser för yrkesverksamma

Anmäl dig till nästa kurstillfälle:
>> Design thinking intro, november

Openlab är en av flera partners som driver Frontrunners for Sustainable Innovation. Läs mer om det EU-finansierade projektet:
>> Frontrunners for sustainable innovation

Här kan du läsa mer om masterstudenternas lösningar för framtidens lyktstolpe inom ramen för kursen Utmaningar för den växande staden:
>> Dicontrast
>> Smart square

Källor:
Vissa uppgifter i artikeln är hämtade från Stockholms stads webbplats, https://www.stockholm.se samt Trafikkontorets dokument för genomförandebeslut: “Belysningsprojekt inom strategin för smart och uppkopplad stad, 2019-03-07”.