Vad pågår i doft-och smaklabbet?
I det första avsnittet av Matlaboratoriet träffar programledaren Per Styregård luktforskaren Johan Lundström, Oskar Aleks som föddes utan luktsinne och Berlinbaserade konstnären Sissel Tolaas som sparar dofter i sitt doftarkiv. Lyssna på avsnitt ett här.
Vad pågår i doft-och smaklabbet?
I doft-och smaklabbet på Karolinska Institutet genomförs lukttester. Här finns också virtual reality-miljöer för att sätta testpersonerna i olika kontexter och situationer för att se hur de reagerar på olika dofter. Det är här Johan Lundström håller till, professor och forskare i klinisk neurovetenskap. I labbet försöker Lundström och hans team knäcka forskningsgåtor kopplade till psykologi, doft och livskvalitet.
Att förlora luktsinnet är ovanligt men det händer. Personer som antingen föds utan detta sinne eller förlorar det under livets gång drabbas enligt Lundström i högre grad av klinisk depression. Detta kan bero på att luktsinnet genererar neurala intryck som är intimt sammankopplade med njutning.
Vad har luktsinnet för koppling till våra matupplevelser?
Faktum är att smak och doft är två sinnen som är intimt kopplade till varandra. De utvecklas genom livet och samarbetar med det trigeminala sinnet, en smärtförnimmelse som också påverkar smaken. Det trigeminala sinnet existerar för att kunna varna oss när något är kemiskt farligt. Luktsinnet finns för att ge oss en varning för vad vi ska undvika och smaksinnet finns för att ge oss information om maten innehåller mycket näring, det vill säga hög energi. Dessa tre delar interagerar och tillsammans skapar det vad som på engelska kallas ”flavour” som direktöversätts till svenskans ”smak”.
Depression, förlorat luktsinne och socialt umgänge
Luktforskaren Johan Lundström menar på att kopplingen mellan klinisk depression och tappat luktsinne beror på två saker. För det första så involverar många sociala företeelser mat och dryck. Om man inte känner någon vidare smak (på grund av att 90 % av smakupplevelsen plockas upp av näsan) blir det inte lika kul att gå ut och äta med vännerna. Då tappar man helt enkelt gnistan för att vilja umgås genom att äta och dricka. Den andra orsaken är enligt Lundström att vi får väldigt mycket social information via luktsinnet, information som avkodas på ett omedvetet plan. Denna information som rör en persons genetik, ålder, sjukdomstillstånd och humör är viktig för den sociala interaktionen och utan luktsinne blir man helt enkelt lite sämre på att plocka upp sociala signaler.
GE IDÉER!
På utveckladinstad kan du skicka in dina bidrag i utmaningen “Hur tar vi hänsyn till doft och smak i samhällsbyggandet och samhällsplaneringen?”
Vad tycker du är lösningen? Borde vi maskera otrevliga lukter mer? Bära ett filter som bara släpper igenom vissa dofter? Skriva doftdagbok för att minnas och känna igen dofter och smaker som gör oss glada? Eller något helt annat? Skicka in ditt bidrag här.
Läs mer om ämnet:
Artikel i DN om doftsinnets roll i våra liv, från maj 2017: http://www.dn.se/
Stockholms universitets stora satsning på doftforskning finansierad av Riksbankens jubileumsfond: https://www.