Får det vara en innovation på julbordet kanske?

Ordet innovation är idag mer eller mindre en del i vårt vardagliga språkbruk. Att det är så är kanske inte konstigt med tanke på att vår välfärd blivit möjlig genom just innovationer. Men vad menar vi med det? Vanligtvis förknippar vid det med något nyskapande unikt som kommer till användning hos ett större flertal och som tillfredställer ett eller flera behov. En innovations framgång märks om den efterfrågas och används av många. Ofta kopplas själva innovationen till en person eller en liten grupp. Ett numera klassiskt exempel är Steve Jobs och hans kollegor på Apple. Vidare brukar vi också förutsätta att innovationen är möjlig genom i första hand tekniska framsteg. Så här långt är de flesta av oss med i beskrivningen. Men för att förstå varför en specifik produkt lyckats räcker det inte med att sätta sig i den tekniska lösningen utan också att man förstår mekanismerna vad förmår brukaren att välja den framför någon annan och varför han eller hon vill använda den. En uppfinning som hamnar i byrålådan därför att man inte förstår hur man skall använda den är inte så mycket av en innovation. En framgångsrik innovation bygger med andra ord också på ett kommunikativt designtänk; ett attraktivt användarvänligt gränsnitt mellan tekniken och människan. Vi har vant oss vid att tänka innovation i termer av produkter. Men det håller på att ändras i takt med att tjänster börjar bli en alltmer viktig del av drivkrafterna i samhället. Nya sorters lösningar på tjänster som på ett bättre sätt än tidigare tillfredställer brukarens behov.

Men en innovation kan också ha olika syften beroende på vilken typ av verksamhet du företräder. I ett företag är en innovation en del i affärsmodellen. Den ligger till grund för själva affärsidén. Skalbarheten är här en viktig komponent. I en ideell organisation kan innovation ha en annan innebörd. Då handlar det om att skapa en ny lösning på en utmaning som är kopplad till verksamhetens mål som gagnar samhället i stort och inte är riktad mot specifika individer. Skalbarheten kan ha betydelse men inte nödvändigt. Social innovation brukar användas som ett samlingsbegrepp på denna typ av innovation. Enkelt uttryckt, en social innovation har inget på förhand angivet finansiellt avkastningskrav däremot kan en innovation i ett företag ha en social dimension. Skall också sägas att det finns olika åsikter om social innovation kan ha vinstkrav eller inte. Här går det att skönja ett annat sätt att se på innovation.

Om vi lyfter blicken och försöker förstå vad en innovation betyder utifrån ett samhälls perspektiv så blir bilden delvis en annan. En tjänste-, produkt eller social innovation kan förändra våra beteenden och på så sätt påverka vårt sätt vi skapar innovationer på. Ett exempel är Skype. Det är en innovation som påverkat våra beteenden över hela världen och gjort jorden lite mindre och förmodligen också mer hållbar. I vilken utsträckning det föranlett fler innovationer kan förstås spekuleras i men att det gjort det, vågar jag påstå, råder ingen tvekan om. Om man så vill; beteendeinnovationer.

Ett annat sätt att se på innovation utifrån ett samhällsperspektiv är att förstå de system som omgärdar en innovation, vilka faktorer som gör att vi förmår oss, eller inte förmår oss, att realisera de goda ideerna.

Ett tredje sätt att tänka kring vad innovation i ett samhällsperspektiv är att utgå ifrån vilka vi involverar in en innovationsprocess och hur vi gör det. Idag talar man mycket om begrepp som Co-creation, delningsekonomi och medborgarengagemang. På ett av seminariumen jag var på i Smart City Expo i Barcelona togs frågan upp om medborgar engagemang var bra för innovationsprocessen eller inte. Till att börja med föreföll det finnas oklarheter vad som menas med Co-creation innovation. Exempel som Airbnb och Wikipedia lyftes fram på grund av att själva användandet bygger på medskapande. Däremot är de inte nödvändigtvis bra exempel på en bred medskapande innovationsprocess i hur de utvecklas. Detta håller nu på att ändras. Försök att involvera på olika sätt pågår nu för fullt i takt med att den digitala vardagen blir en naturlig del av vårt sätt att röra, synliggöra, lokalisera och interagera oss som individer i staden och på våra arbetsplatser. Att använda sina kunder eller brukare för att utveckla den egna produkten är idag för många en naturlig del av affärsmodellen. Spelbranschen är kanske ett var de mer tydliga exemplen. Innovationen uppstår i processen när man lanserat tjänsten eller produkten snarare än att det är något klappat och klart från början. Men att komma med en utmaning som man vill att brukare skall börja iterera med är något annat. Några försök har gjorts som inte nått någon framgång. Delvis på grund av att deltagarna inte i sett uppsidan med att delta i långa loppet. Men nu börjar det komma fler digitala plattformar där man låter företag, organisationer komma med samhällsutmaningar som sedan deltagare börjar innovera utifrån.

En intressant aspekt med denna utveckling är att innovationsprocesser får en annan kontext och transparens än tidigare och kanske också en annan riktning och delaktighet. Förutsättningarna för vilka som deltar kan leda till att kompetenser som inte tidigare mötts gör det. Men också att det blir mer globalt och då framförallt utmaningar som påverkar samhällen i stort. Exempelvis utmaningar kring flyktingströmmarna, klimat, utanförskap eller hälso och sjukvårdsfrågor. På dessa platformar kan man finna möjligheter till att testa idéer, få in förslag på utmaningar, hitta nya samarbetspartners, skapa delaktighet, bidra till att problem får en lösning men också sprida kunskapen om sätten man tar sig an utmaningarna. Ja listan kan förstås göras längre. Men återigen för att det skall få fotfäste krävs att deltagarna ser uppsidan med att vara med. Samhällsinnovation handlar då inte bara om innovationer som riktar sig till det vi gemensamt är angelägna om att lösa utan också om sättet som vi åstadkommer innovationer på för ett bättre samhälle. De som förstår det fiffiga med denna process inser att innovationer håller på bli en del av vår vardag och att vinsten med att delta kommer längre fram i processen. Istället för att vara ett fåtal som utvecklar så kan alla vara med.

Och vem vet, kanske nån har en bättre lösning på just din innovation till julbordet eller att din lösning hamnar på andras bord också.