Hur äter vi om krisen kommer?

I det andra avsnittet av Openlabs podcast Matlaboratoriet undersöker vi hur livnär vi oss när krisen kommer och livsmedelstransporterna är avskurna. Vi intervjuar politiska redaktören och “svensson-prepparen” Patrik Oksanen, krisberedskapsexperten Therese Frisell och stadsodlingsforskaren Christina Schaffer. Lyssna på avsnitt två här.

Hur ska vi äta när krisen kommer?

Livsmedelsverket tipsar att man bör ha mat som kan tillagas snabbt, inte kräver så mycket vatten, kan ätas utan tillagning och inte behöver förvaras kallt. Livsmedel som är bra att ha till hands är då konserver, oljor, pasta, hårt bröd och gryn. Men även mjöl, linser, kryddor, salt, socker, buljong och kakao är bra torrvaror att ha hemma. Livsmedelsverket lyfter fram vatten som det viktigaste att ha tillgängligt och att man bör räkna med att tre till fem liter går åt per person och dygn.

I början av 2000-talet lade man ner de sista statliga lagren med livsmedel. Idag är det istället privata företag som står för leverans av livsmedel och ingen myndighet har ett helhetsansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning. Däremot fick Livsmedelsverket 2010 ett tillägg i sin instruktion, nämligen att ansvara för nationell samordning av beredskapsplanering för livsmedelsförsörjning i ledet efter primärproduktionen under kortvariga kriser.

Vad är prepping?

Ordet prepping kommer från engelskans “prepare” och syftar till att man förbereder sig och är förberedd om något skulle inträffa, som exempelvis ett långt strömavbrott, en naturkatastrof eller en kris som slår ut delar av infrastrukturen. Prepping är att man exempelvis ser till att ha matförrådet välfyllt och vattendunkar på plats. Även att man har utrustning som skulle behövas under en kris.

Andreas Karlsson, svensk prepper, förklarar i Metro vad han har till hands i förberedande syfte:

” – Jag har mat och vatten för ungefär tre månader för mig och min familj och alla våra djur. Maten är mest konserver. Sen har jag spritkök, fotogenvärmare, fotogenlampor, batterier, eldstål, tändare, förstaförbandsattiraljer, värktabletter, sårrengöring, mediciner i olika former. Och sällskapsspel, vi vet ju alla hur långtråkigt det kan bli under strömavbrott.”

Hur blir läget om krisen väl kommer?

Patrik Oksanen, politisk redaktör och prepper, tror att man skulle se en situation där hyllorna i matbutikerna snart skulle stå tomma och till och med plundring. Utan ett fungerande elsystem skulle man inte kunna betala med kort eller ladda mobilen eller andra elektriska apparater. Sophämtningen skulle förmodligen också bryta samman. Ett minst sagt otrevligt scenario. Oksanen tipsar om några grundläggande saker man bör ha koll på och ha hemma för att vara förberedd: vattendunk, konserver och torrvaror för två veckor, campingkök och en vevradio för att kunna följa nyheterna. Men han känner också tillit till människan i kris. Han menar att man många gånger ser en stark civil medborgaranda växa fram där människor börjar organisera sig, slå ihop sina resurser och hjälpa varandra.

Stadsodling som ett svar på krisen

Christina Schaffer, stadsodlingsforskare vid Stockholms Universitet, berättar att entreprenörer under krisåren i Aten började sälja små kit för att stadsborna skulle kunna odla på sina balkonger. Många familjer flyttade också ut på landsbygden till sina mor- eller farföräldrars hus för att kunna bo billigt och odla.

Vill du veta mer vad du kan fylla skafferiet med? Kolla på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps film: