Design thinking ett framgångsrikt verktyg för kreativ marknadsdialog om framtidens vuxenutbildning

Openlab, Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad och företag har tillsammans utvecklat insikter och förslag inför stadens upphandling av vuxenutbildning. Ett 40-tal deltagare från utbildningsamordnare, Stockholms stads utbildningsförvaltning samt företag i ed-tech-branschen samlades den 8 mars för andra gången att diskutera de utmaningar som den kommunala vuxenutbildningen står inför.

Cirka 40% av alla som antas till vuxenutbildning i Stockholm stads regi avslutar inte eller påbörjar inte sin utbildning när det kommer till fristående kurser. Hur kommer det sig och hur kan vi få fler att avsluta sin utbildning? Många faktorer påverkar dagens vuxenutbildning och behöver tas med i beräkningen om vi ska klara att lyfta utbildningen till den nivå som framtiden kräver. Efterfrågan på kompetens förändras i allt snabbare takt, samtidigt som både elever och utbildningsgivare har svårt att hänga med. De flesta är dock överens om att det inte går att jobba på samma sätt som tidigare.

Med utgångspunkt i elevens resa genom utbildningen

För den kreativa marknadsdialogen utvecklade Openlab fyra personas av elever i vuxenutbildning med olika förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i dessa typelever utvecklade deltagarna samtalet om elevens behov och utvecklade lösningar anpassade till elevens verklighet. Arbetssättet visade sig framgångsrikt på flera sätt. Det gav deltagarna utrymme att fylla i berättelsen om eleven med sina egna erfarenheter av verkliga elever, samtidigt som varje persona fokuserade lösningsarbetet för en individ. Under ledning av Openlabs innovationsledare Sara Araya spelade deltagarna i december 2018 in filmer med lösningsförslag för varje persona. Dessa filmer har senare analyserats i samarbet med forskare från Stockholms universitet och låg till grund för diskussionerna den 8 mars.

Motivation som mål och medel för framtidens vuxenutbildning

Analysen av både utmaningar och lösningar riktade starkt fokus på behovet av att öka elevernas motivation till att slutföra sin utbildning. Motivationen bottnar ofta i möjligheten att faktiskt få ett jobb, men detta till trots kan motivationen ändå falla lätt när yttre omständigheter gör sig påminda. Livspusslets komplexitet ställer ofta till det för elever på oväntade sätt. Att missa ett kurstillfälle kan skapa en ond cirkel som leder till avhopp. Många kurser visar sig vara för intensiva för elevernas kapacitet. Att peka mot målet, och att synliggöra resan dit var några återkommande teman i deltagarnas lösningsförslag. Utbildningsamordnare kan ta mer hjälp av digitaliseringen, till exempel genom att visualisera kursprogressionen med hjälp av ”gamification”, samt arbeta med visualisering av olika nivåer i utbildningen, framsteg och markeringar för varje avslutat kursmoment.

Olika skepnader av studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning (SYV) är också ett viktigt verktyg före, under och efter utbildningen. Deltagarna diskuterade olika sätt att utveckla SYV på och varför. Till exempel kan det vara nödvändigt med en mentor eller annan person som eleven kan vända sig till utöver läraren, en som klappar dem på axeln och erkänner deras prestation. SYV i grupp kan också prövas i större utsträckning. Vad som är viktigt är dock att erkänna att alla elever inte har samma behov. För grupper med särskilt många utmaningar både social, kulturellt och akademiskt kan ”igenkänningscoacher” bli ett positivt sätt att lyfta deras ambitioner och motivera till avslutade studier och ett liv med en ny roll på arbetsmarknaden.

Klassrummens potential för nätverksbyggande och att öka motivationen bör inte heller glömmas, särskilt i utveckling av distansutbildningar.

En annan viktig fråga som lyftes var om studievägledarna och i slutändan arbetsgivarna har tillräcklig kunskap om elever förkunskaper och drivkrafter. Att se till eleverna som hela människor med en dröm om både jobb, familj och livsstil kan skapa förutsättningar att bättre matcha dem med jobb i olika delar av arbetsmarknaden.

Samskapande ger effekt på flera nivåer

Martin Broger Höglund och Inger Lilienberg från ABF Stockholm tycker att det har varit spännande att samla olika organisationer, branscher och professioner, och folk från olika delar av verksamheten i vuxenutbildningen. ”En aktör sitter inte på svaret eftersom det är en komplex fråga, så det är viktigt att göra en sådan samling.”

Kajtek Zaleski från Sanoma Utbildning beskriver arbetet med den kreativa marknadsdialogen som värdefull då han vill veta mer om vad som händer och vilka som är trenderna framåt. Kajtek tyckte att upplägget för dialogen var väldigt bra och att han känt sig delaktig. Diskussionerna har varit bra. Han hoppas kunna bidra med insyn i den digitala marknaden för utbildningstjänster.

”Jag jobbar med digitala läromedel och befinner mig i en föränderlig bransch. Så detta är mycket trendspaning. Jag får se vad andra pratar om. Det är en bra komplementär kanal till information. Jag måste söka mig utåt.”

Lämna anbud till nästa avtalsperiod av Stockholms stads vuxenutbildning

Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad kommer att publicera förfrågningsunderlaget till upphandlingen under andra halvan av juni i år. Anbudsgivare kan som vanligt hitta underlaget i systemet Tend Sign där alla företag kostnadsfritt kan registrera ett konto och prenumerera på aktuella upphandlingar. För att hitta just denna upphandling ska man söka på ”vuxenutbildning”. Anbud till nästa avtasperiod ska vara inlämnade i mitten av augusti 2019.