Design thinking till nytta för lärare

Att arbeta som lärare är inte som vilket annat jobb som helst. Läraryrket innebär både att följa en nationellt beslutad läroplan och specifika målsättningar för skolan, men också att lyssna på elevernas önskemål och se till varje individuell students behov och förutsättningar. Att utforma lärorika och relevanta lektioner som engagerar eleverna är onekligen en utmaning.

Här kan användarcentrerade metoder vara till hjälp, för en djupare förståelse för eleverna och olika utmaningar i undervisningen. Under hösten 2023 hade Openlab glädjen att fortbilda utbildarna. I en kurs i design thinking fick ca 40 lärare från gymnasieskolan Anna Whitlocks gymnasium lära sig att applicera processen och förhållningssättet på olika typer av utmaningar.

En modig skola med nyfikna elever

Anna Whitlocks gymnasium ligger i centrala Stockholm och har den spännande visionen “Bildning och innovation för en hållbar framtid”. Skolan erbjuder fem högskoleförberedande program för sina elever.

I sin kommunikation beskriver de sig själva som en varm, kreativ och modig skola. Denna bild tycks också delas av skolans lärare.
– Anna Whitlocks gymnasium är en modig arbetsplats med mycket stark koncentration på lärande, berättar Helena Svenson som undervisar i svenska och franska på Anna Whitlocks gymnasium. Helena var en av deltagarna i design thinking-kursen hos Openlab där ett av delmålen var att stärka vi-känslan i de nybildade lärargrupperna.

Karin Börjesson, lärare i psykologi, sociologi, ledarskap, kommunikation, kriminologi och gymnasiearbete, deltog också i Openlabs kurs. För henne är skolans uttalade vision en viktig del, och att de vågar prata om bildning.

-Det finns en stark tilltro på både elever och lärares vilja och förmåga att undersöka och lära sig nya saker, säger hon. De båda lärarna lyfter också sin uppskattning för skolans elever, som de beskriver som nyfikna och öppna för lärande.

Det mod och den nyfikenhet gymnasielärarna vittnar om lär ha bäddat för gruppens deltagande och engagemang i Openlabs design thinking-utbildning. För visst krävs det en viss grad av mod, eller tillit, för att öppna upp för en användarcentrerad process som design  thinking är. Att våga utforska nya idéer och bjuda in till samarbete och ge utrymme och röst åt användarna.

Kurs som ger ringar på vattnet

Design thinking är såväl en metod som ett förhållningssätt till att bemöta utmaningar. De grundläggande principerna bygger på att söka förståelse för sina användare, det vill säga de som berörs av en utmaning, att våga testa, experimentera och omvärdera sina idéer och synsätt, och att arbeta visuellt och öppna upp för kreativitet. Metodens konkreta steg som upprepas i en så kallad iterativ process ger struktur och samtidigt en ofta nödvändig flexibilitet.

Carina Rudolph Lundberg, biträdande rektor på Anna Whitlocks gymnasium, var en av dem som först fick möjlighet att gå kurs i design thinking genom Openlab. Metoden inspirerade och gick väl hand i hand med skolans vision och värdegrund. Hon tipsade kollegor och snart deltog ytterligare två kollegor i en design thinking-kurs. De såg att metoden kunde vara till nytta för fler och  under kursen i augusti deltog uppåt fyrtio lärare som undervisar i teknik-, ekonomi- respektive samhällsvetenskapliga programmet.

På skolan arbetar lärarna i undervisningsteam och har ett tvärvetenskapligt perspektiv på undervisningen. Eftersom komplexa utmaningar i samhället kräver olika typer av expertis, perspektiv och infallsvinklar är interdisciplinärt samarbete också en av hörnstenarna i design thinkning, så det tvärvetenskapliga förhållningssättet passade väl in i processen.

Lärorikt, effektivt och roligt

Upplägget i design thinking-kursen som lärargrupperna deltog i bygger på att arbeta praktiskt och testa alla stegen i processen genom fiktiva case. Med utgångspunkt i en utmaning kopplad till hållbarhet fördjupade deltagarna sin förståelse för problematiken bakom och utvecklade kreativa och nytänkande förslag. I Helenas grupp arbetade de med en utmaning om cykelpendling. Enligt Openlabs erfarenhet kan det vara lättare att tänka kreativt och inte fastna i gamla hjulspår om man får öva på metoden genom en utmaning som inte rör ens dagliga arbete.

-Det är inte vår expertis, kommenterar Helena om cykelutmaningen, men det var jättekul att få tänka fritt, bejaka varandras idéer, och smalna av frågeställningen till att bygga prototyp.

För henne resulterade processen också i att få se nya sidor hos medarbetarna i lärarteamen.
– Jag fick upp ögonen för fler talanger hos mina kollegor. Det är givande att lära känna varandra genom görande.

Att få lämna skolans lokaler och lära sig i en ny miljö gav ytterligare dimensioner till kursen.
– Openlabs lokaler är jättefina och designade för upplägget. Det är bra att gå utanför sitt eget sammanhang och få intryck utifrån, som bidrar till att verksamheten i det egna sammanhanget utvecklas, säger Helena, medan Karin kopplar miljöombytet till ett större mod:
– Att vi kom till er tror jag är en förutsättning för att vi ska våga ta oss ur vår comfort zone och våga testa något nytt. 

Praktiskt samarbete

Att få arbeta tillsammans i grupp var något som välkomnades och uppskattades mycket av deltagarna. På frågan om vad hon tyckte mest om med kursen svarar Helena just det praktiskt inriktade teamsamarbetet.
– Att arbeta i grupp konkretiserar styrkan i gruppen – fler perspektiv, fler nyanser, behovet av att verkligen definiera sin idé och då också vara beredd på att överge en oövertänkt idé.

Karin fyller i:
– Vi arbetade utifrån tydliga ramar, både tidsramar och avgränsade uppgifter, vilket gjorde att vi fick ta del av hela processen. Jag tyckte också om att vi arbetade i grupp och skapade tillsammans, men även att det fanns tid för individuellt tänkande i processen. Hon reflekterar också kring coachernas pedagogik:
– Ett positivt och professionellt bemötande från ledarna gjorde att deltagarna kände sig trygga och vågade testa.

Flera av pedagogerna reflekterade även över hur deras elever förhåller sig till grupparbete och hur de kan arbeta med att sätta samman grupper där elevernas varierande perspektiv och färdigheter bidrar till helheten och kommer till sin rätt. En styrka i design thinking-metodiken är att dess faser premierar olika former av kunnande – i vissa faser är det analys och urval som står i framkant, i andra är det det kreativa skapandet, och i ytterligare andra det lyhörda och inlyssnande. Detta skapar utrymme för olika färdigheter att få skina beroende på plats i processen. Metoden uppmuntrar till ett inkluderande samarbete där komplexa utmaningar kan bemötas på ett prestigelöst och utforskande sätt.

Design thinking i skolans undervisning

Vid kursens slut var det en nöjd och inspirerad skara som samlades för att runda av och reflektera kring metodens användningsområden. Samtalen kretsade mycket kring hur lärdomar från kursen, processen som helhet, dess olika faser, synsätt eller verktyg kan bli en del av undervisningen.
– Både jag och gruppen har ett mycket positivt helhetsintryck av kursen, kommenterar Karin. Vi tänker att vi kan arbeta utifrån modellen som helhet i exempelvis undervisning men också tillämpa delar av modellen. Jag själv kommer att använda tidsramar i mycket större utsträckning, vilket jag hörde att andra kollegor även tänker göra.

– Lärarna tyckte det var lärorikt och intressant, instämmer Carina, och att det på flera plan kommer vara möjligt att använda i undervisningen – t.ex. i gemensamma ämnesintegrerade projekt där eleverna från olika program kommer att kunna arbeta tillsammans med designprocesser. Dessutom blev det en inspirerande start på terminen för lärarkollegiet.

Helena har en specifik del av arbetssättet som hon fastnade för:
– Jag fick upp ögonen för visualiserandets och ritandets kraft. Det ska jag använda i undervisningen, trots att jag inte är lärare i bild eller design.

 Även Karin kommenterar skapandet och att använda sig av enkla material för att snabbt bygga ihop en prototyp.
– Det blir lekfullt på ett professionellt sätt!

Nyttan av design thinking för lärare och elever

Det lär bli mer design thinkning på Anna Whitlocks gymnasium framöver, även för skolans elever.
–  Både lärare och elever har nytta av att stanna i undersökarfasen och inte för snabbt gå på lösningar, tror Karin. Exempelvis att vi lärare i ämnesarbetet ställer varför-frågan många gånger. Varför ska eleverna lära sig detta? Eleverna kan också ha nytta av det i många situationer, bland annat i gymnasiearbetet när syfte och frågeställning ska formuleras. 

– Vi tänker oss att eleverna under projektveckan som kommer under läsåret ska använda design thinking som modell för att lösa något klurigt problem, fortsätter hon och Helena stämmer in:
– Vi kommer förhoppningsvis att arbeta med design thinking när vi har en temavecka. Vi får nog gå igenom processen själva på våra möten, för att bestämma planen för temaveckan – sen är det eleverna som ska få använda metoden!

En viktig del av läraryrket är att få eleverna delaktiga i lärprocessen, något design thinking som metod och förhållningssätt kan bidra till.
– Som lärare fanns det många saker jag tar med mig från modellen design thinking, säger Helena om nyttan hon ser för just gruppen lärare. Jag  tar bland annat med mig att empatisera – undersöka vad mina elever vill och har för behov i undervisningen. Att i lärarlaget och med eleverna stanna vid definitionen av vår utmaning, vid att smalna av frågan, att testa synonymer och utreda vad vi verkligen menar. Jag tar också med mig att som lärare jobba med ”medskick” till övningar, som ”tänk på att i den här kreativa fasen bejaka varandras idéer. En fas för analys kommer sen”.

Att flera i ledningen och nu också lärare har fått möjlighet att lära sig design thinking som metod och förhållningssätt har gett nya perspektiv och öppnat upp kommunikationen kring designmetodik som verktyg för många utmaningar i den svenska skolan.

– Vi har fått tillgång till ytterligare ett sätt att tänka och kan i högre grad prata om designprocesser med kollegor, vårdnadshavare och elever, säger biträdande rektor Carina.

Flera av deltagarna har redan tipsat om design thinking till bekanta i olika yrkesroller. Helena rekommenderar den varmt, särskilt till de som uttrycker frustration över att förändringsarbete eller samarbete på jobbet är svårt. ”Det är väldigt nyttigt för oss som lärare att tänka mer som en designer.” säger en av deltagarna i den sammanfattande reflektionen efter kursen. “Varje lektion och varje slide vi visar är till för eleverna.”

Avslutningsvis har både pedagoger och elever mycket att vinna på att inkludera design thinking-metodik i såväl undervisning och studentprojekt som i förändringsprocesser som rör den svenska skolan. Design thinkning är en beprövad och beforskad process som för lärarna kan bli ett användbart verktyg i bältet när de mejslar ut sina lektioner och lägger upp elevernas läranderesor.  Det människocentrerade förhållningssättet som designmetodiken bygger på ger en god grund för elever att bli sedda, vara delaktiga i sin undervisning och få de förutsättningar de behöver för att växa och lära – livet igenom.