Brå bemöter känsliga frågor med Design Thinking

Att samverkan mellan kommun, polis och andra samhällsaktörer är betydelsefullt för att förebygga brott är ett viktigt budskap i Brottsförebyggande rådets arbete. Myndighetens uppdrag är att verka för minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Inom ramen för projektet Motordriven ungdom, om ordnings- och trygghetsproblem relaterat till EPA-traktorer, genomförde Brå i januari 2021 en samverkansworkshop baserat på Design Thinking-metodik för att hitta nya lösningar på utmaningarna.

När gruppen samlas i det digitala mötesrummet en vintrig onsdagseftermiddag känns ämnet motorträffar och utomhusfester relativt avlägset. På skärmen dyker workshopdeltagarnas inramade ansikten upp, från många olika delar av landet. Det är poliser och tjänstepersoner inom flera olika kommuner som, under ledning av Karin Svanberg och Isabelle Holmstedt på Brottsförebyggande rådet (Brå), gemensamt ska undersöka och utveckla lösningar på utmaningar kopplade till A-traktorer, eller EPA-traktorer som de brukar kallas.

Problemen kring motorburen ungdom har ökat berättar Karin Svanberg, enhetschef på Brå. Detta har sin grund i att antalet ungdomar EPA-traktorer har på kort tid fördubblats i och med nya regler kring fordonen. EPA-traktorer är ombyggda personbilar som får köras i max 30 km/tim av personer över 15 år. De nya reglerna har gjort att det är lättare att bygga om fordon till EPA-traktorer samt att få bort den begränsning som gör den till just en EPA-traktor. Med fler ungdomar och fordon på vägarna har problem relaterat till trafiksäkerhet och ordningsstörning ökat, vilket drabbar både ungdomarna själva och omkringboende.

Design Thinking för samhällsförbättring
“Hur kan vi skapa förutsättningar för att ungas användande av epa-traktorer inte skapar problem för dem själva eller för samhället?” är alltså den frågeställning som gruppen söker svar på, med hjälp av designmetodik.

Karin och Isabelle på Brå har utbildat sig i Design Thinking genom kurser hos Openlab – Design Thinking Intro för yrkesverksamma respektive masterkursen Utmaningar för den växande staden. I sina roller på Brå har de sökt sammanhang att omsätta kunskaperna och leda andra i processen, vilket lett fram till denna workshop. “Utmaningen om EPA-traktorer tyckte vi hade en lämplig omfattning, inte för stor och lagom komplex” förklarar de.

I workshopens första del får deltagarna bekanta sig med Design Thinking och landa i arbetssättet att utgå ifrån någon annans behov för att utforma lösningar på en utmaning. Alla är inledningsvis inte helt övertygade om den ibland lekfulla metoden och de tidiga övningarna i workshopen, vars syfte är att förstå och öva på metoden. Men Karin och Isabelle har noggrant planerat passen, med tips och inspel från Openlabteamet, och eventuell skepsis byts snart till entusiasm bland deltagarna.

Intervjuer genererar insikter om ungdomarna
Något som får stort gensvar bland deltagarna är möjligheten att intervjua användare. Ungdomar som äger/kör epa-traktor har bjudits in för att dela med sig av sina tankar och upplevelser. Workshopdeltagarna delas deltagarna in i mindre grupper och varje grupp får genomföra intervjuer med tre unga EPA-traktorförare. Syftet med intervjuerna är att skapa en djupare förståelse av ungdomarnas drivkrafter, behov och beteenden kopplat till ämnet.

“Gruppen är inte homogen, det framkom tydligt i de här intervjuerna” beskriver en deltagare. “En av ungdomarna nämnde att alla dras över en kam. Alla skräpar inte ner, för oljud osv. men de får ändå dåligt bemötande från vuxna som bestämt att alla är likadana.” nämner en annan.

De olika drivkrafterna och behoven ger också olika utgångspunkt för att utveckla lösningar på utmaningarna. “Vissa av ungdomarna drivs av livsstilen, det blir en identitet och gemenskap och man söker bekräftelse från gruppen och samhället. För andra används EPA-traktorerna bara för att transportera sig.” säger en deltagare.

Utifrån sina insikter om ungdomarnas behov leds workshopdeltagarna i att omdefiniera och rama in utmaningen ytterligare. Grupperna tar framför allt fasta på ungdomarnas behov av att ha ytor för att mötas kring sitt gemensamma intresse, visa upp sina bilar, bygga gemenskap och spela musik. Att involvera ungdomarna i att skapa träffar som är säkra för dem själva och för andra, och som inte stör omgivningen blir också viktigt.

Exempel på omformuleringar av utmaningen, en viktig del i design thinking-processen.
Omformuleringar av utmaningen från en av grupperna.

Lösningar med fokus på samskapande
Processens nästa steg, att utveckla användarcentrerade lösningar, tar avstamp i de nya utmaningsformuleringarna. Efter en rad kreativa övningar för att komma på och välja ut idéer och lösningar får deltagarna presentera i helgrupp vad de kommit fram till.

Den tydliga röda tråden i gruppernas lösningar är tyngdpunkten på samverkan, att involvera användarna tidigt i processen och fokusera på positiv förstärkning. “Kreativiteten och möjligheten att komma framåt är större om man jobbar med ungdomarna, det gör oss mindre inlåsta i förutfattade meningar.” var en av kommentarerna. ”Vi vill involvera ungdomarna tidigt och lyssna nyfiket och intresserat, inte utgå från förutfattade meningar. Vi vill få ungdomarnas engagemang och att de blir trodda på, sedda och hörda.”
Lösningarna kommer vidare finnas som en del i projektet motorburen ungdom, för att exemplifiera på hur man kan arbeta med frågorna.

En skiss över vägen från situationen idag, via en lösning, till önskat framtida läge.
Att visualisera sina tankar är en viktig del i design thinking-processen.

En känsla av “Det går”
Efter workshopen är såväl deltagare som workshopledare väldigt nöjda. “Jag är så sjukt taggad” säger en deltagare om att fortsätta den användarfokuserade processen. Flera av deltagarna är entusiastiska över att använda sig av Design Thinking vidare i sitt arbete. “Att använda den här metoden vore jätteintressant, istället för att utgå ifrån en färdig lösning. Det kan ge budskapet till ungdomarna att nu är ni en del av lösningen.”

“Grupperna kommer till insikt med sånt som vi annars kämpar med att få ut budskapet kring” kommenterar Karin Svanberg efter workshopen och syftar på deltagarnas fokus på en bredare samverkan mellan samhällsaktörer och att samskapa med användarna. “Processen ökade intresset av att ta in ungdomarna.”

Den avslutande reflektionen från Isabelle och Karin som lett workshopen är att många av deltagarna fått upp ögonen för att Design Thinking kan hjälpa till att utveckla lösningar på komplexa utmaningar, även när tiden är begränsad. “Magkänslan i början är att inte går det väl så här lätt att lösa så här svåra problem. Man måste testa först och se innan man bedömer. Det går.”


Mer om Brås arbete för brottsförebyggande och samverkan.
>> Förebygga brott
>> Samverkanshandboken


Utveckla din förmåga att lösa komplexa samhällsutmaningar
Openlabs uppdrag är att främja innovation hos några av samhällets viktigaste aktörer. Hos oss kan ni bygga er innovationsförmåga genom kurser och utbildningar, samt få stöd i att utforma och leda behovsdrivna innovationsprocesser.

Lär dig Design Thinking och digital facilitering genom någon av Openlabs kurser för yrkesverksamma, masterstudenter och doktorander.